Vespoidea

Okej, klockan är halv fyra på morgonen och jag skulle ha gått och lagt mig för flera timmar sedan. Men det går inte, det finns en geting på min övervåning. Ni som känner mig väl vet hur rädd jag är för getingar.
Jag började med att försöka göra som normala människor, gå upp och slå ihjäl helvetet. Jag smyger mig upp för trappan, ser mig omkring, märker att det fruktansvärda surrandet kommer från lampan. Plötsligt så upphör surret och getingen faller mot min kofta som ligger på golvet. Jag ser min chans och rusar fram, tar tag i ett löst hyllplan från väggen och trycker med all min kraft mot getingen "Die motherfucker, die!!!". Jag vrider lite på träplattan för att vara säker på att insekten har krossats sedan drar jag den försiktigt åt sidan. Getingen kippar våldsamt efter andan. Jag ska precis till att trycka till den en sista gång då den plötsligt flyger rakt upp mot mig, jag kastar mig baklänges och springer ner för trappan, rusar in i köket och ställer mig i försvarsposition. Jag hör hur getingen vrålar på övervåningen "Var är hon!? Var är hon!? Jag ska dööööda henne!" Jag står kvar, och vågar inte röra mig på flera minuter. Det ilskna surrandet slutar. Jag går sakta tillbaka mot trappan, inget surr, tar trappsteg efter trappsteg. När jag kommer upp till övervåningen igen kan jag fortfarande inte höra något surr. Jag granskar noga området. Den ligger inte kvar på koftan. Den syns inte till någonstans. "AHA!" Getingen hoppar fram ur den öppna garderoben och börjar flyga fort i riktning mot mig. Jag börjar skrika och rusar ner för trapporna igen, ställer mig i köket i försvarsposition med "Bang-tidningen" i högsta hugg redo att möta min fiende. Tanken slår mig att det inte känns bra att slå ihjäl en stackars getinghona (det är endast honorna som har gaddar) med en feministisk tidsskrift. Så jag drar till mig "Proletären" istället. Knegare mot knegare. Men hon följde inte efter mig, surrandet upphörde åter igen.

Jag sover på soffan här nere inatt.