Vattenfall

I min tanke och i min fantasi så är ett vattenfall en naturkraft, en ekologisk energiresurs som vår planet skapat till oss för att vi ska använda den på bästa sätt. Ett vattenfall är vackert och mäktigt, nästan lite läskigt. Man bör ha respekt för ett vattenfall, absolut inte bråka med det.
Jag tittade ofta på "Dunderklumpen" av Beppe Wolgers när jag var liten. I en av filmens scener sjunger skogsälvan Blomhåret en duett med skogens vattenfall.

Vattenfall hur mår du?

Deras sång ekar ut över det jämtländska fjället. Det är så stämningsfullt, på riktigt och viktigt.

Men min bild av vad ett vattenfall är stämmer inte överens med andras. Vissa elbolag verkar tycka att ett vattenfall inte alls är en naturkraft, i alla fall inte en tillräcklig sådan. För nu har ett visst elbolag som TILL OCH MED kallar sig "Vattenfall" beslutat sig för att bygga nytt kärnkraftverk i Sverige. De påstår att "kärnkraft är ett självklart alternativ" och att deras mål är att utveckla ett kärnkraftverk som "håller världsklass".

Om man påstår att kärnkraft är ett självklart alternativ, vad är då det andra alternativet? Och om man påstår att kärnkraft är tryggt, vad är det för trygghet man talar om då? Och om man nu påstår att det går att utveckla en kärnkraft som håller världsklass, kan ni då förklara för mig "Vattenfall" vad det är för världsklass ni vill uppnå?

Lat

Hej jag heter Erika
och jag är världens lataste person
Jag är så lat att jag inte ens orkar säga "nej"
det är en bokstav för mycket i ordet "nej"
så jag säger "ja"
JA! JA! JA!

Ipod Touch

Jag äger numera en Ipod Touch och överväger att slänga allt annat jag har.

Nu ska jag bara installera Spotify på den, sen är mitt liv fullkomligt.

Idag ska jag sticka ett fodral till den så att den inte behöver frysa när vintern kommer.

Jag har döpt den till Perikles.

Göteborg

Är nu tillbaka i Göteborg. Känns bra men konsigt för det blir alltid ett lika tvärt avslut i skåne. Nu ska jag umgås med Johanna tills hon åker den 6:de, sen är jag ensam i stan fram tills Agnes kommer. Fram tills dess ska jag ta hand om min lägenhet, kanske åka ut till skärgården och måla lite.

Jag är livrädd för att börja skolan.

Nattpass

På fredag bär det troligtvis av till Göteborg igen

vistelsen blir dock inte långvarig, ska bara titta till mitt hem, krama Johanna hårt och skrika "ÅK INTE!" och sen åka hem lagom till Malmöfestivalen.

Jag behöver lite Göteborg i lungorna.

Behöver byta soffklädsel, ta ner hyllor, frysa in lite kikärtor, piffa till mitt hem och rensa i garderoben. Förbereda inför skolstarten, höra av mig till jobbet om hur jag vill arbeta i höst.

Sommaren gick på tok för fort, och jag behöver det här jävla regnet ungefär lika mycket som en nymfoman behöver snopp i örat.

Du vet

"Du vet förälskelsen är en tokig idiot.

Du slår igen dörren i ansiktet på honom

men han klämmer in sin fot..."

Till Sara

Kära elev i avgångsklassen: Använd solkräm

Fick jag bara ge dig ett ord på vägen skulle det var solkräm. De långsiktiga vinsterna med solkräm har påvisats av forskare, medan resten av mina råd inte står på stadigare grund än mina egna snåriga erfarenheter. Jag ska dig mina råd nu.

Njut av styrkan och skönheten att vara ung. Nej förresten, du kommer ändå inte att förstå ungdomens styrka och skönhet förrän den avtar. Men tro mig, om tjugo år kommer du att titta på bilder av dig själv och minnas, på ett sätt du inte kan föreställa dig idag, alla möjligheter som låg framför dig och hur fantastisk du egentligen såg ut. Du är inte lika tjock som du tror.

Oroa dig inte för framtiden, eller oroa dig. Men kom ihåg att oro är ungefär lika effektivt som att lösa en räkneekvation med att tugga tuggummi. De verkliga bekymren i livet kommer trolgen vara sådan du aldrig ens brytt din oroliga hjärna med, såna som slår ner som en blixt klockan fyra en seg onsdag. Gör en sak varje dag som skrämmer dig. Sjung.

Var inte vårdslös med andra människors känslor. Tolerera inte nån som är vårdslös med dina. Använd tandtråd. Slösa inte tid på avundsjuka. Ibland ligger du före ibland efter. Loppet är långt och egentligen tävlar du bara med dig själv. Kom ihåg komplimanger du får, glöm förolämpningar. Om du lyckas, tala om för mig hur du bar dig åt.

Behåll gamla kärleksbrev, släng gamla kontobesked. Stretcha!

Känn ingen skuld om du inte vet vad du ska göra med ditt liv. De intressantaste människor jag känner visste inte när de var 22 vad de skulle göra resten av livet. Några av de intressantaste 40-åringar jag känner vet det fortfarande inte.

Få i dig mycket kalk. Var snäll mot dina knän. Du kommer att sakna dom när dom är sönder.

Kanske blir du gift

kanske inte

Kanske får du barn

kanske inte

Kanske skiljer du dig när du är 40,

kanske dansar du fågeldansen när du fyller 75

Vad du än gör, håll inte på och beröm dig själv för mycket, men var inte heller för kritisk. Hälften av dina val är tillfälligheter. Alla andras också.

Njut av din kropp. Använd den på alla sätt du kan. Var inte rädd för den, eller vad andra tycker om den. Den är det mest fantastiska du någonsin kommer att äga.

Dansa! även om du bara kan göra det i vardagsrummet.

Läs instruktionerna, även om du inte följer dom. Läs inga skönhetstidningar. De kommer bara få dig att känna dig ful. Lär känna dina föräldrar. Du vet aldrig när de är borta för alltid. Var snäll mot dina syskon. Dom är den bästa länken till det förflutna och troligen dom du kan lita på mest i framtiden. Lär dig att vänner kommer och går men kom ihåg att hålla fast vid dom bästa. Arbeta hårt på att minska avstånden både geogarfiskt och i huvudet, för ju äldre du blir, desto mer behöver du dem som kände dig när du var ung. Bo nån gång i en storstad, men flytta innan du blir hård. Bo nån gång vid havet, men flytta innan du blir för mjuk.

Res!

Acceptera vissa ofrånkomliga sanningar: priser kommer att gå upp. Politiker kommer att luras. även du kommer att bli gammal. Och då kommer du att fantisera om att när du var ung, då var priserna rimliga, plitikerna storsinta och barn respekterade de äldre.

Respektera de äldre

Räkna inte med att någon annan ska försörja dig.

Kanske kommer du att ha sparpengar,

kanske gifter du dig rikt,

men du vet aldrig när det ena eller andra tar slut.

Greja inte för mycket med ditt hår, för då kommer du att se ut som 85 vid 40.

Var noga vems råd du följer, men ha tålamod med vem som ger dom. Goda råd är ett slags nostalgi. Att dela ut dom är som att gräva fram det gamla ur sophinken, torka av det, måla över de dåliga sidorna och återanvända det för mer än det är värt.

Men tro mig vad det gäller solkrämen

Valmöjligheter

Fan.
Jag hade precis vant mig vid tanken att läsa upp mina betyg under hösten på Vuxenutbildningen. Plugga lite på distans, gå en fotokurs, jobba lite. Inte något jag suktat efter, men en förändring. Efter den stora besvikelsen, när jag fick veta att jag inte skulle kunna studera teater på Wendelsberg på grund av mina betyg, så hade jag vant mig vid tanken på att vara utan teatern ett år till. Men så får jag ett samtal idag från klassföreståndaren till kultur - och dramaklassen på Wendelsberg som berättar att han vill ha mig i sin klass till hösten. Något om att det vore en ypperlig idé för mig, att jag skulle hamna i en annan kvot till ansökningarna för högskolorna osv. Jag skulle få 12 teatertimmar i veckan. Åh, underbart. Men det betyder att jag kommer plugga på heltid och inte kommer kunna jobba extra överhuvudtaget. Jag måste ta fullt lån från csn och kommer leva förbannat fattigt i ett år. Men jag skulle få min teater tillbaka, träffa nya människor, likasinnade. Komma bort från en värld som håller på att göra mig fullständigt galen. Hade jag bara hittat någon att dela lägenheten med hade det löst alla problem.

Jag ska ringa och prata med min psykolog, syo-konsulent och pantbank Johan Modén.
Sen ska jag ringa till min stylist, guru och stora kärlek Kerstin Modén

Mina föräldrar får berätta för mig vad jag ska göra, brukar bli bäst så.

Fesk

Nu har jag bestämt mig. Jag ska börja äta fisk igen. Min kropp har tydligen brist på en massa tjafs som finns i fisk. Brist på fisk. Fisk fisk fisk. Och om jag äter fisk som var glad innan den hamnade i människonätet så följer jag ju mina gamla principer nästan helt och hållet. (Som om det är förbjudet att någonsin NÅGONSIN! Ändra på sina principer och värderingar)

Jag har ändrat mig, okej?

Jag åt lax igår, vet inte om just den laxen varit speciellt lycklig någon gång under sitt liv. Men det är för i helvete inte mitt fel! Jag kan ju inte bli fiskterapeaut, sitta där på bryggan vid någon sjö och ha maskstund och samtal med fiskarna varje dag.

"Var är Ål-Olle?"

"Nää, strunt i honom, han ligger och tjurar i vassen och tycker att han är för tjock"

Nu blir det dock roligare att bjuda mig på middag, om någon jävel nu skulle vilja göra det.

Stick

Halleluja

Nu har hon blivit fullständigt galen gott folk, och gått och "översatt" (snarare övertolkat) Leonard Cohens "Hallelujah". Jag vet att det redan finns en svensk version, min är bättre .Det är bara ett utkast, slå mig inte.



Jag har hört det finns en hemlig låt
som alla gudar kan glädjas åt
men om du frågar, tror du att de svarar?
den går såhär om man räknar ner
Man lovsjunger nån slags härlighet
Som egentligen bara förvirrar allt det klara

Halleluja ...

Din tro var stark, men du ville mer
du stod från taket och titta ner
Underbart att stå så nära kanten
och du tänkte, fan vad det är dumt
att man lever bara när det gör ont
Ett litet litet steg till Halleluja

Halleluja ...

Jag har varit här förut nån gång
en deja vu jag inte minns något om
så många liv man aldrig kommer känna
Och jag ser dig stå på alla torg
Där du sjunger ut i hopplös sorg
Ett trasigt men ett vackert halleluja

Halleluja ...

Minns du när du sa till mig?
Att allt det där du bar i dig
Skulle hjälpa mig, det skulle hela
Hur ska du kunna hela nu?
När din egen världsbild gått itu
Nu hjälper inga böner, halleluja

Halleluja...

Det kanske finns en övermakt
som bevakar allt man gjort och sagt
Så lätt att gå den vägen om man velar
Att det finns en son som Gud har sänt
Men du, hälsa Jesus att det är jämnt
För vem var det som fick offras? Halleluja

Halleluja ...

Dagens rim

När pulvermos håller längre än ett förhållande kan det kvitta

Å andra sidan, jag känner ingen som vill ha snabba kolhydrater i sin fitta

Vespoidea

Okej, klockan är halv fyra på morgonen och jag skulle ha gått och lagt mig för flera timmar sedan. Men det går inte, det finns en geting på min övervåning. Ni som känner mig väl vet hur rädd jag är för getingar.
Jag började med att försöka göra som normala människor, gå upp och slå ihjäl helvetet. Jag smyger mig upp för trappan, ser mig omkring, märker att det fruktansvärda surrandet kommer från lampan. Plötsligt så upphör surret och getingen faller mot min kofta som ligger på golvet. Jag ser min chans och rusar fram, tar tag i ett löst hyllplan från väggen och trycker med all min kraft mot getingen "Die motherfucker, die!!!". Jag vrider lite på träplattan för att vara säker på att insekten har krossats sedan drar jag den försiktigt åt sidan. Getingen kippar våldsamt efter andan. Jag ska precis till att trycka till den en sista gång då den plötsligt flyger rakt upp mot mig, jag kastar mig baklänges och springer ner för trappan, rusar in i köket och ställer mig i försvarsposition. Jag hör hur getingen vrålar på övervåningen "Var är hon!? Var är hon!? Jag ska dööööda henne!" Jag står kvar, och vågar inte röra mig på flera minuter. Det ilskna surrandet slutar. Jag går sakta tillbaka mot trappan, inget surr, tar trappsteg efter trappsteg. När jag kommer upp till övervåningen igen kan jag fortfarande inte höra något surr. Jag granskar noga området. Den ligger inte kvar på koftan. Den syns inte till någonstans. "AHA!" Getingen hoppar fram ur den öppna garderoben och börjar flyga fort i riktning mot mig. Jag börjar skrika och rusar ner för trapporna igen, ställer mig i köket i försvarsposition med "Bang-tidningen" i högsta hugg redo att möta min fiende. Tanken slår mig att det inte känns bra att slå ihjäl en stackars getinghona (det är endast honorna som har gaddar) med en feministisk tidsskrift. Så jag drar till mig "Proletären" istället. Knegare mot knegare. Men hon följde inte efter mig, surrandet upphörde åter igen.

Jag sover på soffan här nere inatt.

Barfotabarn

Är inget barfotabarn vid livets kant

men ett barfotabarn vid livets brant

Där fick du så du teg, min kära Ferlin

Men du säger ingen sanning i din grav

så jag får väl berätta om min

Låt oss säga att jag tappat min papperslapp

låt oss säga att det skakar och bränner

Så patetiskt med poeter som blottar sina liv

och här sitter jag själv och bekänner

En kant vid min brant

en brant vid min kant

Hur som helst ett stup, och jag stupar

som Titanic, detta osänkbara skepp

men se, så fantastiskt det lutar

Har inte tappat mitt ord eller min papperslapp

så det finns inget skäl till att gråta

Jag sätter mig inte vid handlarens trapp

Nils, du får förlåta

Men jag har aldrig ägt några egna ord

inte heller någon papperslapp

Men skulle det bli så, min kära Ferlin

då möts vi vid handlarens trapp.

Där jag gråter så övergivet, barfotabarn i livet.

Ärsch...

Mja

Mjä

Visst är det trevlig när det går bra för andra, så länge det går bra för mig. Jag vill också resa bort i flera månader, jag vill också bo i London, gå på teaterhögskolan, skriva en bok, rädda uppsvullna magar i Afrika, äga en klädbutik, vara bög på 70-talet.

Men bli det då! Var det då!

Nej tack, orkar inte.

Det är synd om den som är fattig

Johanna och Peter är i Kiruna
Sara är nere i Skåne
Pernilla ska jobba

Och jag behöver fler vänner.

Släpp fångarne loss, det är vår!

Göteborg, fan vad du är underbar om våren. Äntligen kan man sitta ute på alla dina små fik och kedjeröka till sena eftermiddagen. Jag kommer picknicka dig sönder och samman i sommar. Rödrutiga filtar, korgar, barfota fötter, Art Garfunkel - Bright eyes, rödvin, Slottsskogen, skärgårdar, engångsgrillar, Johannas underbara kakor, min underbara potatissallad.

Släpp fångarne loss det är vår! Var människa i sin själ vill väl!

(Jag har föresten börjat på din tavla Johanna)

Utställning

På MADRIX hänger nu åtta tavlor. Vissa talar, andra är mer förnuftiga och håller käften. Ett fåtal av tavlorna försöker säga något viktigt, de sitter där på väggen och skriker för full hals och stör säkert många fikagäster. Där finns en gästbok också, kom och skriv något, döp en av tavlorna, eller rent av köp en. För de är billiga.

Tiden är kommen

Och så slungade hon sig in i cyber space för att aldrig återvända till verkligheten igen. Alla grät, speciellt hennes mamma.