Fesk

Nu har jag bestämt mig. Jag ska börja äta fisk igen. Min kropp har tydligen brist på en massa tjafs som finns i fisk. Brist på fisk. Fisk fisk fisk. Och om jag äter fisk som var glad innan den hamnade i människonätet så följer jag ju mina gamla principer nästan helt och hållet. (Som om det är förbjudet att någonsin NÅGONSIN! Ändra på sina principer och värderingar)

Jag har ändrat mig, okej?

Jag åt lax igår, vet inte om just den laxen varit speciellt lycklig någon gång under sitt liv. Men det är för i helvete inte mitt fel! Jag kan ju inte bli fiskterapeaut, sitta där på bryggan vid någon sjö och ha maskstund och samtal med fiskarna varje dag.

"Var är Ål-Olle?"

"Nää, strunt i honom, han ligger och tjurar i vassen och tycker att han är för tjock"

Nu blir det dock roligare att bjuda mig på middag, om någon jävel nu skulle vilja göra det.

Stick

Halleluja

Nu har hon blivit fullständigt galen gott folk, och gått och "översatt" (snarare övertolkat) Leonard Cohens "Hallelujah". Jag vet att det redan finns en svensk version, min är bättre .Det är bara ett utkast, slå mig inte.



Jag har hört det finns en hemlig låt
som alla gudar kan glädjas åt
men om du frågar, tror du att de svarar?
den går såhär om man räknar ner
Man lovsjunger nån slags härlighet
Som egentligen bara förvirrar allt det klara

Halleluja ...

Din tro var stark, men du ville mer
du stod från taket och titta ner
Underbart att stå så nära kanten
och du tänkte, fan vad det är dumt
att man lever bara när det gör ont
Ett litet litet steg till Halleluja

Halleluja ...

Jag har varit här förut nån gång
en deja vu jag inte minns något om
så många liv man aldrig kommer känna
Och jag ser dig stå på alla torg
Där du sjunger ut i hopplös sorg
Ett trasigt men ett vackert halleluja

Halleluja ...

Minns du när du sa till mig?
Att allt det där du bar i dig
Skulle hjälpa mig, det skulle hela
Hur ska du kunna hela nu?
När din egen världsbild gått itu
Nu hjälper inga böner, halleluja

Halleluja...

Det kanske finns en övermakt
som bevakar allt man gjort och sagt
Så lätt att gå den vägen om man velar
Att det finns en son som Gud har sänt
Men du, hälsa Jesus att det är jämnt
För vem var det som fick offras? Halleluja

Halleluja ...

Dagens rim

När pulvermos håller längre än ett förhållande kan det kvitta

Å andra sidan, jag känner ingen som vill ha snabba kolhydrater i sin fitta

Vespoidea

Okej, klockan är halv fyra på morgonen och jag skulle ha gått och lagt mig för flera timmar sedan. Men det går inte, det finns en geting på min övervåning. Ni som känner mig väl vet hur rädd jag är för getingar.
Jag började med att försöka göra som normala människor, gå upp och slå ihjäl helvetet. Jag smyger mig upp för trappan, ser mig omkring, märker att det fruktansvärda surrandet kommer från lampan. Plötsligt så upphör surret och getingen faller mot min kofta som ligger på golvet. Jag ser min chans och rusar fram, tar tag i ett löst hyllplan från väggen och trycker med all min kraft mot getingen "Die motherfucker, die!!!". Jag vrider lite på träplattan för att vara säker på att insekten har krossats sedan drar jag den försiktigt åt sidan. Getingen kippar våldsamt efter andan. Jag ska precis till att trycka till den en sista gång då den plötsligt flyger rakt upp mot mig, jag kastar mig baklänges och springer ner för trappan, rusar in i köket och ställer mig i försvarsposition. Jag hör hur getingen vrålar på övervåningen "Var är hon!? Var är hon!? Jag ska dööööda henne!" Jag står kvar, och vågar inte röra mig på flera minuter. Det ilskna surrandet slutar. Jag går sakta tillbaka mot trappan, inget surr, tar trappsteg efter trappsteg. När jag kommer upp till övervåningen igen kan jag fortfarande inte höra något surr. Jag granskar noga området. Den ligger inte kvar på koftan. Den syns inte till någonstans. "AHA!" Getingen hoppar fram ur den öppna garderoben och börjar flyga fort i riktning mot mig. Jag börjar skrika och rusar ner för trapporna igen, ställer mig i köket i försvarsposition med "Bang-tidningen" i högsta hugg redo att möta min fiende. Tanken slår mig att det inte känns bra att slå ihjäl en stackars getinghona (det är endast honorna som har gaddar) med en feministisk tidsskrift. Så jag drar till mig "Proletären" istället. Knegare mot knegare. Men hon följde inte efter mig, surrandet upphörde åter igen.

Jag sover på soffan här nere inatt.